David Felix är den yngste i en skara av tre bröder som flyttar till Sverige från föräldrahemmet i Köpenhamn. Den äldste brodern Adolf bor först en tid i Göteborg och flyttar sedan vidare till Stockholm. Föräldrarna i Köpenhamn har det lite knapert, så för att avlasta dem bjuder han de betydligt yngre bröderna Albert och David Felix att komma och bo med honom och hans hustru Esther. 1837 anländer så den då femtonårige David Felix till Stockholm. Den två år äldre mellanbrodern Albert hade flyttat dit några år tidigare.
Albert och svägerskan Esther kommer mycket väl överens; Albert betraktar henne närmast som en mor. Men David Felix visar med all önskvärd tydlighet hur illa han tycker om Esther, och relationen blir med tiden rejält frostig. Ett utdrag ur ett brev daterat 1842 från Esther till Albert illustrerar stämningen rätt väl:
”Stackars David, jag beklagar honom, ty han gjör hvad i hans förmåga står att gjöra sig hatad hos oss, men vi gjöra det verkeligt ej – ty den man hatar måste man först hafva älskat – och honom ha vi verkeligt aldrig älskat…”
Adolf och Esther ser till slut ingen annan råd än att ”förvisa” David Felix till Göteborg. Under sin tid i Göteborg hade Adolf öppnat en bokhandel i korsningen Kungsgatan, Östra Hamngatan. David Felix får till uppgift att driva bokhandeln vidare.
David Felix finner sig snabbt väl tillrätta i Göteborg och dess sociala liv. I de många brev han skriver till mellanbrodern Albert framgår att han trivs som fisken i vattnet, och inte har någon som helst längtan tillbaka till Stockholm. Han träffar efter ett tag kärleken Charlotte Benecke, och den 10 maj 1849 gifter de sig. Ett knappt år senare föds dottern Elise, flickan på bilden, som med tiden får ytterligare tre syskon. Elise växer upp, gifter sig arton år gammal med Percival Sinclair och byter därmed namn till Elise Sinclair.
Redan 1847 börjar David Felix fundera på att ge ut en tidning i Göteborg som kan konkurrera med den då dominerande Handelstidningen. Men det är först nästan tolv år senare, den 5 Januari 1859 som det första numret av den nya tidningen kommer ut. Tidningen heter Göteborgs-Posten.
Min egen dotter heter också Elise Bonnier. Och hon föddes också i Göteborg, men nära 150 år senare än sin avlägsna släkting. Det tog lång tid innan jag insåg att ”min” Elise har en namne i den Göteborgska historien. En dag kom hennes lärarinna med ett gammalt inramat foto. Lärarinnan berättade att hon var ättling till Elise Sinclair och funderade på om hon och min dotter kanske var släkt. Så visade sig vara fallet, om än på långt avstånd.
Bilden här är en bild av lärarinnans foto.
Moral of the story: Ibland leder sånt som verkar dåligt i stunden i slutändan ändå till något gott.
Inlägget finns även i Det Gamla Göteborg på Facebook
